Tennisarmbåge

Tennis är bara ett av många sätt att belasta musklerna och senområdet på utsidan av armbågen.

Besvär kan också uppstå i samband med arbete, styrketräning, hantverk, trädgårdsarbete eller andra aktiviteter som innebär mycket grepp, lyft eller upprepade rörelser med hand och underarm.

Det är belastningen och symtombilden som är intressanta – inte om du håller i ett tennisracket.

Senor är byggda för att hantera belastning. Besvär kan uppstå när kraven på området förändras eller blir större än vad det för tillfället tolererar.

Det betyder inte att det alltid finns en enda orsak. Mängden arbete eller träning, hur ofta området belastas, återhämtning och tidigare besvär kan vara delar av den samlade bilden.

Handen, handleden, underarmen och armbågen arbetar tillsammans när du greppar, lyfter och använder armen. Därför kan deras rörelse och funktion vara relevanta att undersöka.

Smärtan berättar var du känner besvären, men inte automatiskt vilka fynd som är relevanta.

Vid tennisarmbåge börjar vi med området där besvären känns och undersöker sedan de delar som är relevanta utifrån symtombilden och våra fynd.

Det kan innebära att vi undersöker handens och handledens rörelse och ledfunktion, underarmen, armbågen och strålbenets funktion kring armbågen.

När det är relevant går undersökningen vidare till axeln och skuldergördeln. Nacken och neurologisk funktion kan också undersökas när symtombilden eller fynden motiverar det.

I vissa fall kan vi även undersöka bäckenets funktion som en del av en bredare funktionell bedömning.

Vi utgår inte från att problemet kommer från ett visst område. Undersökningen avgör vilka fynd som är relevanta.

När du greppar, lyfter, drar eller använder armen arbetar flera leder och muskler tillsammans.

Hand och handled skapar och överför kraft. Underarmen och armbågen behöver hantera belastningen. Axel och skuldergördel bidrar till armens rörelse och kontroll.

Nervsystemet styr och samordnar rörelsen och förmedlar sensorisk information mellan kroppen och hjärnan.

Därför kan det ibland vara relevant att undersöka mer än den punkt där smärtan känns.

Det betyder inte att ett fynd i exempelvis handleden, axeln, nacken eller bäckenet automatiskt är orsaken till tennisarmbågen. Fyndet behöver bedömas tillsammans med symtomen och resten av undersökningen.

Vi vill inte bara hitta ett fynd – vi vill bedöma om det verkar relevant.

Därför kan vi, när det är lämpligt, jämföra ett relevant test före och efter en specifik åtgärd. Det kan till exempel handla om rörelse, funktion, grepp eller ett belastningstest.

Om ett test förändras ger det oss ytterligare klinisk information. Det bevisar inte i sig vad som orsakade besvären, men det kan hjälpa oss att bedöma nästa steg.

Vid fortsatt vård följer vi både symtom och funktion över tid och anpassar rekommendationen när det behövs.

Försök att identifiera vilka aktiviteter som tydligt provocerar armbågen och anpassa mängden eller intensiteten om besvären ökar.

Det betyder vanligtvis inte att armen behöver hållas helt stilla. Att hitta en belastningsnivå som fungerar bättre kan vara mer användbart än att antingen fortsätta precis som vanligt eller undvika all aktivitet.

Vid den här typen av senbesvär kan successivt anpassad träning och belastning vara en viktig del av återhämtningen.

Om besvären påverkar arbete, grepp, träning eller vardag är du välkommen att boka en konsultation så att vi kan undersöka vad som är relevant för just dig.

Ditt första besök ger oss tid att förstå din situation och undersöka det som är relevant innan vi rekommenderar nästa steg. Vi lyssnar på vad du upplever, hur det påverkar dig och vad du vill kunna göra.

Vid rapportbesöket får du en tydlig genomgång av vad vi har sett, vad vi bedömer är relevant och vad vi rekommenderar. Du ska förstå rekommendationen och varför vi gör den innan du bestämmer hur du vill gå vidare. Om kiropraktisk vård bedöms vara lämplig och du vill gå vidare kan den första justeringen göras vid rapportbesöket.