Kiropraktik
Så går en kiropraktisk undersökning till
Vi börjar med att lyssna på dina besvär och gör en klinisk undersökning av rörelse och funktion. Vid behov gör vi även andra relevanta tester. Undersökningen ligger till grund för vår bedömning och våra rekommendationer.
På Kiropraktorhuset börjar vi med att lyssna, undersöka och göra en klinisk bedömning.
Vi gör en samlad bedömning av dina besvär och avgör om kiropraktisk justering kan vara en lämplig del av din vård.
1. Vi börjar med att förstå varför du söker
Innan vi undersöker vill vi förstå vad du faktiskt upplever.
Vi frågar bland annat om:
- var du känner besvären
- när och hur de började
- hur ofta du känner dem
- vad som provocerar eller lindrar
- tidigare episoder, skador eller trauman
- relevant sjukdomshistoria
- hur sömn, arbete, träning och vardag påverkas
- vad du vill kunna göra bättre
Det ger oss sammanhanget som behövs för att avgöra vad som är relevant att undersöka.
Två personer kan ha ont på samma ställe men beskriva helt olika problem. Därför börjar undersökningen med personen – inte bara med smärtans plats.
2. Vi skapar en utgångspunkt
För att kunna bedöma förändring behöver vi först veta var du befinner dig idag.
Beroende på varför du söker kan vi därför dokumentera relevanta saker som exempelvis:
- smärtans intensitet och hur ofta den förekommer
- vilka rörelser som är begränsade eller provocerar
- hur länge du kan sitta, stå eller gå innan besvären påverkar dig
- påverkan på sömn
- påverkan på arbete, träning eller andra aktiviteter
- relevanta kliniska tester
Alla behöver inte samma mätningar.
Vi väljer det som är relevant för just din situation.
Det ger oss något konkret att jämföra med när vi senare följer utvecklingen.
3. Vi undersöker relevant rörelse och funktion
Därefter går vi vidare till den fysiska undersökningen.
Vilka tester som används beror på din sjukdomshistoria, dina symtom och vad som framkommer under undersökningen.
Det kan exempelvis innebära att vi bedömer:
- rörelseomfång
- hur olika rörelser känns och fungerar
- ledfunktion
- relevanta neurologiska fynd
- ortopediska tester när de är motiverade
- funktionella rörelser
- skillnader mellan sidor eller mellan olika rörelser
Syftet är inte att göra så många tester som möjligt.
Syftet är att samla information som hjälper oss att göra en relevant klinisk bedömning.
4. Vi undersöker inte bara där det gör ont – när det finns en anledning
Smärtan berättar var du känner besvären, men inte automatiskt vilka fynd som är relevanta.
Kroppen använder flera leder, muskler och delar av nervsystemet tillsammans när du exempelvis går, springer, lyfter eller vrider dig.
Därför kan det ibland vara relevant att undersöka funktion utanför området där symtomen känns.
Om du söker för ett knäproblem kan det exempelvis, beroende på din historia och undersökningen, vara relevant att titta på hur höft, knä eller fot fungerar under en viss rörelse.
Det betyder inte att ett fynd i höften eller foten automatiskt är orsaken till knäsmärtan.
Undersökningen avgör vad som är relevant att undersöka vidare.
5. Vi väger ihop fynden
Ett enskilt test berättar sällan hela historien.
Därför bedömer vi inte ett fynd isolerat.
Vi väger ihop:
det du berättar + symtombilden + sjukdomshistorien + undersökningsfynden + relevanta tester.
Ett fynd blir mer intressant när det passar ihop med resten av bilden.
Det är den samlade informationen som ligger till grund för den kliniska bedömningen och vår rekommendation.
6. Test och återtest kan ge oss mer information
När det är relevant kan vi jämföra en rörelse, funktion eller ett annat kliniskt fynd före och efter en specifik åtgärd.
Det brukar kallas test och återtest.
Om något förändras efter en åtgärd är det ytterligare information som kan vägas in i den kliniska bedömningen.
Det betyder däremot inte att ett enskilt återtest bevisar exakt vad som orsakar dina besvär.
Vi använder informationen tillsammans med resten av undersökningen när vi bedömer hur vi ska gå vidare.
Hur vet ni var ni ska justera?
Vi bestämmer inte var vi ska justera enbart utifrån var du har ont.
När en kiropraktisk justering bedöms vara lämplig använder vi informationen från undersökningen för att avgöra vilka fynd och områden som är relevanta.
Därför är vår princip enkel:
Vi gör en samlad bedömning av dina besvär och avgör om kiropraktisk justering kan vara en lämplig del av din vård.
En specifik justering ska ha en klinisk tanke bakom sig.
Kiropraktisk justering – vad är det?Behöver alla som undersöks bli justerade?
Nej.
Undersökningen kommer först.
Om den samlade bedömningen talar för att en kiropraktisk justering är lämplig kan den bli en del av rekommendationen.
I andra situationer kan vi behöva anpassa vad vi gör, avstå från en viss åtgärd eller rekommendera ytterligare bedömning eller annan vård.
Målet med undersökningen är inte att hitta en anledning att justera alla.
Målet är att förstå vad som är relevant för personen framför oss.
Varför behandlar ni normalt inte vid första besöket?
Första besöket på Kiropraktorhuset är en kiropraktisk konsultation och undersökning.
Efter besöket går kiropraktorn igenom informationen från din historia och undersökning innan vi presenterar vår samlade bedömning.
Det gör att rapportbesöket kan handla om mer än att bara säga vad vi hittade.
Vi kan förklara:
- vad vi har sett
- vilka fynd vi bedömer som relevanta
- vad de betyder för vår rekommendation
- vad vi föreslår att nästa steg blir
- hur vi kan följa utvecklingen om du går vidare
Om kiropraktisk vård bedöms vara lämplig och du vill fortsätta kan den första justeringen ske under rapportbesöket.
Så går ditt första besök tillHur vet vi om något förändras?
Det är en av anledningarna till att vi skapar en utgångspunkt från början.
När det är dags att följa upp kan vi gå tillbaka till relevanta saker från den första undersökningen.
Det kan vara:
- hur ofta du har besvär
- hur intensivt du upplever dem
- hur en relevant rörelse fungerar
- ett kliniskt test
- hur länge du kan gå, sitta eller arbeta
- hur du sover
- om du har kunnat återgå till en aktivitet som varit begränsad
Alla förändringar kan inte fångas i en enda siffra.
Men utan en utgångspunkt blir det svårare att bedöma vad som faktiskt har förändrats.
Vi vill kunna följa utvecklingen – inte bara fråga om det känns bättre.
En undersökning ska leda till en rekommendation
När vi har lyssnat, undersökt och gjort vår kliniska bedömning ska du få veta vad vi rekommenderar och varför.
På Kiropraktorhuset ser processen därför ut så här:
Förstå → undersöka → bedöma → förklara → rekommendera → justera när det är lämpligt → följa utvecklingen.
Det är grunden för hur vi arbetar.
Källor och vidare läsning
- Praktisk tjänstgöring för kiropraktorer – Socialstyrelsen
- Vem får ställa diagnos? – Socialstyrelsen
- Patientsäkerhetslag (2010:659), 6 kap. – Sveriges riksdag